Vissa dagar vill man bara gå och lägga sig igen. När sonen vaknar kryper han upp i mitt knä, tillsammans tittar vi ut genom fönstret och ser bilar, lastbilar och en traktor åka förbi. Sonen konstaterar att mamma där var en bil. Hans kroppsvärme sprider sig in mot mig. Vilket gör att jag vill inte att denna stund ska ta slut. Vill inte men måste... äta frukost, vi målar en stund och sen iväg till dagis och arbete. På vägen hem byter jag färg på några nystan och känner mig inspirerad till att skapa. 
Tyvärr kan jag inte var med på stickcafét på onsdag. Jag jobbar kvällen..... hoppas ni får trevligt.
SvaraRadera